Korruption, stärkta aristokratiska maktpositioner och en hårdnande 1 resurser var några av de krafter som ledde till folklig revolt i flera delar av 1300-talets Europa. I vissa fall blev förloppet 2 grymt, både när resningarna pågick och när de slogs ned.
Paul Greengrass film The Uprising, som får svensk premiär 3, tar sin 4 i det engelska bondeupproret 1381. Själva upproret är historiskt. När engelsmän talar om ”upproret” 5 de i regel händelserna 1381, även om landet också skakades av andra liknande revolter. Den bonde som står i huvudrollen och kallas The Ploughman är däremot fiktiv. Fiktionaliseringen är 6 från Greengrass sida: avsikten är att låta skeendet bli sett ur en vanlig deltagares ögon.
Den strukturella bakgrunden till 1381 års uppror finns i decennierna efter digerdöden och 7 pestvågor. När befolkningen minskade och förutsättningarna för jordägande och arbete förändrades 8 konkurrensen om de tillgängliga resurserna. Kampen om resurserna hårdnade samtidigt som korruptionen 9 lokalsamhällena. Högadeln kunde därigenom stärka sin makt på både kungens och böndernas bekostnad.
England var inte ensamt. I Frankrike bröt jacqueriet ut 1358 under ledning av Guillaume Cale. Samtidigt försökte tronföljaren och regenten Karl hantera en djup statsfinansiell kris. Han hade sökt få generalständerna att öka 10 för att stärka rikets finanser. Dessa försök förvärrade motsättningarna, och när jacqueriet bröt ut stod norra Frankrike 11 politiskt kaos.
Vad som därefter hände känner vi framför allt genom medeltida 12. Eftersom källorna 13 politiska intressen måste deras skildringar granskas med särskild försiktighet. I dem berättas om grymma 14, men sådana berättelser kan ha tjänat samtidens politiska syften. När aristokratin väl hade 15 den första chocken kunde den slå tillbaka, och upproret krossades.
Det engelska uppror som 16 The Uprising bröt ut i Kent och Essex sommaren 1381. Det kan förstås som en konsekvens av flera 17 faktorer: skattetrycket, motgångarna i kriget mot Frankrike och folklig ilska över ämbetsmäns 18. Dessa förhållanden förstärkte missnöjet och bidrog till att konflikten växte.
Den andliga ledaren John Ball var en radikal predikant som yrkade på 19 förmögenhetsutjämning. Som predikant formulerade han ett radikalt program: jorden skulle ägas gemensamt, skillnaderna mellan adel och bönder skulle suddas ut och 20 skulle råda. Dessa idéer innebar ett direkt 21 på den etablerade samhällsordningen.
Ball populariserade också versrader från det tidiga 1300-talet som kommit att förknippas med senmedeltidens folkliga missnöje. De har senare tolkats som ett 22 social utjämning: ”When Adam delved and Eve span, / Who was then the gentleman?” Versen fick med tiden en betydelse långt utöver sitt ursprungliga sammanhang.
Vid Balls sida stod folkledaren Wat Tyler, som 23 den politiska och militära rörelsen och 24 befäl över en här av bönder och borgare. De tågade till London. Den unge Rikard II tog sin 25 till Towern, medan huvudstaden försattes i ett tillstånd av 26 politisk oro.
Den 14 juni trädde Rikard i direkt förhandling med upprorsledarna och tillmötesgick deras krav, men plundringarna fortsatte. Följande dag möttes Rikard och Tyler på nytt. Mötet 27 när Londons borgmästare ryckte Tyler ur sadeln och dödade honom. Därmed hade förhandlingarna abrupt övergått i en öppen konfrontation.
28 grep kungen själv initiativet. Han förklarade att han hädanefter avsåg att själv överta ledningen och lyckades få rebellerna att återvända hem. Många förlitade sig på att kungens 29 skulle bestå.
Så blev det inte. När upprorshären 30 återtog Rikard II sina löften och drog tillbaka den amnesti som tidigare hade beviljats upprorsmännen.
1. Missade jag betydelsen i hela texten?
2. Missade jag vilken funktion, betydelse eller ordklass meningen krävde?
3. Vilka alternativ hade jag kunnat utesluta innan jag valde?