288 termer räcker långt inför det skriftliga AT-provet!

Efter att jag skrivit AT-provets alla tre skriftliga delar insåg jag en enkel sak: jag hade tränat terminologi på fel sätt!

Hade jag insett det tidigare skulle mina förberedelser ha sett annorlunda ut – hela vägen under mina förberedelser, men särskilt under den sista tiden inför provet. Då är det extra viktigt att träna rätt terminologi och på rätt sätt.

De flesta tolkar skriver auktorisationsprovet efter att de antingen gått grundutbildningen eller en preparandkurs. Men vad många inte förstår är att den mängd terminologi som man får där – den som står i ordlistorna till de traditionella böckerna Juridik för tolkar, Migration för tolkar och Samhällskunskap för tolkar – allt det här behöver man inte för att klara det skriftliga auktorisationsprovet!

Jag skulle gå ännu längre: det kanske till och med gör att vi distraherar oss så mycket med att lära oss alla dessa termer – vi är ju tolkar trots allt, vi ska kunna terminologi! – att vi förlorar fokus och vänder oss bort från viktigare saker som realia, språkfärdighet och tolketik.

För vi ska inte glömma att terminologi ingår just i del 3 på det skriftliga provet – den del som inte ens rättas om man inte har klarat de första två delarna.

Det var den enkla sanningen som jag insåg, och ett misstag som jag själv hade gjort: Alla de termer som vi får under utbildningen ska hjälpa oss att bli bättre tolkar, men de kan stjälpa oss i förberedelserna inför det skriftliga provet.

Det är inte samma sak att klara det skriftliga AT-provet och att bli en bra tolk.

Paradoxalt, men sant.

Gör 3 saker för att använda tiden optimalt när du pluggar terminologi inför det skriftliga AT-provet

1. Prioritera termer som redan har förekommit på proven

Du kanske undrar: Men hur vet man vilka termer man ska lägga tiden på?

Jag analyserade alla 51 gamla skriftliga AT-prov, del 3, som Kammarkollegiet har publicerat från våren 2000 till våren 2026. Varje delprov innehåller 40 fristående termer som ska översättas till tolkspråket. Det innebär sammanlagt 2 040 termer att översätta. Trots det landar min sammanställning på bara 288 unika termer.

Det visar hur mycket terminologin faktiskt har återkommit genom åren.

Det betyder förstås inte att exakt dessa 288 termer kommer på nästa prov. Det kommer också nya termer. Men det visar att en betydande del av terminologin har återkommit i de tidigare proven.

Poängen med de 288 termerna är därför inte att försöka förutsäga varje term som kommer på nästa prov. Poängen är att koncentrera din begränsade tid på den terminologi som faktiskt redan har förekommit i Kammarkollegiets tidigare prov.

Det är därför jag hellre skulle kunna dessa 288 riktigt bra än försöka lära mig tusentals termer inför provet.

Jag har sammanställt de 288 unika termer som har förekommit på de gamla skriftliga auktorisationsproven från år 2000, kontrollerat deras aktualitet och ändrat föråldrade termer till deras aktuella motsvarigheter.

Du kan ladda ner termlistan med 288 termer och använda den i din träning.

Ladda ner termlistan – 288 termer (PDF)

2. Planera utifrån den tid du har kvar

När du har termlistan framför dig – planera utifrån den tid du har kvar till provdagen.

Räkna ut hur många termer du behöver träna på varje dag för att hinna gå igenom dem och ha dem färska inför provet.

Om du har 10 dagar kvar behöver du alltså ta ungefär 25–30 ”nya” termer från listan per dag och samtidigt repetera de gamla.

3. Bestäm dig för EN (!) översättning till varje term – och repetera alla 288 kontinuerligt

Att bestämma sig för en översättning är viktigt även av en annan anledning: Kammarkollegiet säger själv att du ska ange endast ett alternativ. Skriver du flera alternativa översättningar och bara en av dem är korrekt kan du få noll poäng för svaret.

Det finns alltså ingen anledning att försöka memorera en lång rad möjliga översättningar till varje term inför provet. Bestäm dig för en korrekt och vedertagen översättning och träna på att kunna plocka fram just den när du behöver den. Men hur repeterar man 288 termer kontinuerligt utan att behöva börja om från början varje gång? Här kan intervallrepetition vara särskilt användbart.

Vad är intervallrepetition?

Intervallrepetition (spaced repetition, SR) innebär enkelt uttryckt att du inte repeterar alla termer lika ofta. Du försöker aktivt plocka fram svaret ur minnet och låter sedan termen återkomma efter ett visst tidsintervall. Sådant som är svårt återkommer oftare, medan sådant du redan kan får längre tid till nästa repetition.

Det finns ett starkt forskningsunderlag för principerna bakom metoden. En stor metaanalys av distribuerad träning omfattade 317 experiment, och senare systematiska översikter har också funnit fördelar med att sprida ut repetition och aktivt återkalla kunskap i stället för att koncentrera träningen till ett fåtal tillfällen. En metaanalys publicerad 2026 fann också bättre testresultat med intervallrepetition än med vanliga studiemetoder i de studier inom medicinsk utbildning som analyserades.

Du behöver inte själv hålla reda på när varje term kommer tillbaka. Det finns appar som gör det åt dig. Anki är ett välkänt alternativ, medan RemNote har inbyggd intervallrepetition och möjlighet att anpassa repetitionerna efter ett kommande prov. Quizlet erbjuder också intervallrepetition för flashcards och schemalägger repetition utifrån hur väl du kan korten.

Intervallrepetition är också en av grundprinciperna i Tolklabbets 12-veckorsprogram inför auktorisationsprovet 2027. Där använder vi metoden inte bara för terminologi utan även för realia och språkfärdighet, så att sådant du behöver arbeta mer med kommer tillbaka under programmet.

Du behöver däremot inte använda någon särskild app för att träna. Du kan göra det gammaldags genom att täcka över termen med handen eller skriva post-it-lappar, digitalt med intervallrepetition eller på något helt eget sätt.

Det viktiga är att du tränar terminologin aktivt varje dag.

Så: ladda ner – planera – och träna.

Oavsett hur lång tid du har kvar till provet.

Det ger dig en betydligt mer fokuserad träning inför terminologidelen.

Och framför allt: det sparar dig MYCKET tid för att träna på det som FAKTISKT kommer att avgöra om du ens kommer till terminologin.

Källor

Kammarkollegiet. Tolkprovets upplägg (AT) och Bedömning av det skriftliga tolkprovet. Information om provets delar, terminologiprovet, bedömning och instruktionen att endast ange ett alternativ. Hämtat 2026.

Kammarkollegiet. Arkiv – gamla auktorisationsprov. Tidigare publicerade skriftliga auktorisationsprov för tolkar. Hämtat 2026.

Cepeda, N. J. m.fl. (2006). Distributed Practice in Verbal Recall Tasks: A Review and Quantitative Synthesis. Psychological Bulletin, 132(3), 354–380. Forskningsöversikt om effekten av utspridd repetition. Hämtat 2026.

Trumble, E. m.fl. Systematic Review of Distributed Practice and Retrieval Practice in Health Professions Education. Systematisk forskningsöversikt om distribuerad träning och aktiv återkallning. Hämtat 2026.

Maye, S. & Hurley, K. (2026). The Effectiveness of Spaced Repetition in Medical Education: A Systematic Review and Meta-Analysis. Systematisk översikt och metaanalys av intervallrepetition. Hämtat 2026.

Anki. Dokumentation om schemalagd repetition och intervallrepetition. Hämtat 2026.

RemNote. Getting Started with Spaced Repetition. Dokumentation om intervallrepetition och repetitionsschemaläggning. Hämtat 2026.

Quizlet. Information om intervallrepetition och schemalagd repetition av flashcards. Hämtat 2026.