Tolketik och tolkningsteknik på provet och i verkligheten: sex områden du behöver kunna

Tolketik kan låta abstrakt när man läser om den. I verkligheten är den allt annat än abstrakt.

Jag minns ett uppdrag hos socialtjänsten där ett litet barn, det unga parets enda barn, hade omhändertagits. Utifrån det som kom fram i samtalet uppfattade jag det som att föräldrarna hade gjort ett allvarligt misstag en gång och nu riskerade att betala ett mycket högt pris för det. Ingen försökte hjälpa dem, kände jag. Ingen kunde svara på när de skulle få tillbaka sitt barn eller vad de konkret behövde göra.

Dagen innan hade jag tolkat i ett helt annat ärende. Där handlade det om en familj med flera barn där föräldrarna höll på att separera. Barnen drogs in i konflikter, bråk och dramatik mellan de vuxna. Där uppfattade jag situationen som att samhällets insatser framför allt gick ut på att försöka hjälpa familjen vidare.

Jag blev arg. Riktigt arg.

Som tolk hamnar man gång på gång i situationer som väcker känslor. Man bär på många människors berättelser, ser konsekvenserna av myndigheters beslut och kan själv få starka uppfattningar om vad som känns rättvist eller orättvist.

Det är just där tolketiken slutar vara teori.

Jag får känna vad jag känner. Men min uppgift är inte att avgöra vem som har rätt, försvara den ena parten eller försöka påverka ett beslut. Jag måste kunna stanna upp och fråga mig: Vad är min roll här? Vad säger reglerna? Och hur fungerar de i praktiken när jag själv är känslomässigt berörd?

Tolketiken är viktig av två skäl. För det första är den konkret examinationsstoff. Den prövas både på det skriftliga och det muntliga auktorisationsprovet, och det är kunskap man helt enkelt behöver ha med sig till provet.

För det andra är tolketiken grunden för själva yrket. Reglerna om tystnadsplikt, opartiskhet, jäv och tolkens lämplighet är inte något man lär sig bara för att klara ett prov. De är en del av tolkens vardag och blir som viktigast just i de situationer där det är som svårast att bara vara tolk.

Till samma område på provet hör också tolkningsteknik. Här behöver man bland annat kunna skilja mellan olika typer av tolksituationer och olika sätt att genomföra själva tolkningen.

I den här artikeln går jag därför igenom sex områden: var reglerna om god tolksed finns, neutralitet och opartiskhet, lämplighet och kompetens, tolkningsteknik, jäv samt tystnadsplikt.

1. God tolksed: var finns reglerna egentligen?

Det första man behöver reda ut är att God tolksed inte är en lag.

Förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare anger att auktoriserade tolkar ska utföra sina uppdrag samvetsgrant och iaktta god tolksed. I samma förordning finns också den grundläggande bestämmelsen om att tolken ska avböja ett uppdrag om särskilda omständigheter kan rubba förtroendet för tolkens opartiskhet eller självständighet.

Kammarkollegiet utfärdar sedan tolkföreskrifter, som innehåller mer detaljerade regler om bland annat tolkens lämplighet, neutralitet, roll och användning av information. De nu gällande föreskrifterna är KAMFS 2025:1. Kammarkollegiets skrift God tolksed är en vägledning med råd och kommentarer kring hur reglerna ska förstås och tillämpas i yrket. Kammarkollegiet publicerar fortfarande God tolksed från 2019, samtidigt som den bindande föreskriften numera är KAMFS 2025:1.

Det är därför viktigt att kunna skilja på förordningen, Kammarkollegiets föreskrifter, God tolksed och de olika lagar som blir aktuella i särskilda situationer.

I mitt eget material från Tolklabbets 12-veckorsprogram finns till exempel frågan:

Vilket regelverk ligger till grund för Kammarkollegiets skrift God tolksed?

Rätt svar är Kammarkollegiets tolkföreskrifter.

Det kan se ut som en ren faktakunskap, men den hjälper faktiskt till att förstå resten: God tolksed är inte ett fristående dokument med allmänna råd som man kan välja att följa eller inte följa. Det hänger ihop med de regler som gäller för den auktoriserade tolkens yrkesutövning.

2. Neutralitet och opartiskhet: du får känna, men inte låta det påverka tolkningen

Det här är kanske den del av tolketiken som tydligast knyter an till situationen jag beskrev i början.

Som tolk kan du känna sympati för en person, bli frustrerad på en annan eller tycka att ett beslut verkar fullständigt orättvist.

Det avgörande är inte att du lyckas bli känslomässigt tom.

Det avgörande är vad du gör med dina känslor i tolksituationen.

Kammarkollegiets regler om neutralitet och opartiskhet innebär att tolken inte får ge uttryck för egna åsikter eller värderingar eller låta dem påverka tolkningen. Det är just detta som testas i en av frågorna i mitt material.

Jag får alltså sitta i ett samtal och tänka att någonting är orättvist. Jag får bli berörd. Jag får till och med bli arg.

Men jag får inte börja hjälpa den ena parten att argumentera bättre. Jag får inte lägga till en förklaring för att jag tycker att någon har blivit missförstådd. Jag får inte tona ned något som jag tror kan skada personen. Och jag får inte kommentera att jag själv tycker att den ena parten har rätt.

Min bedömning av situationen är inte en del av tolkningen.

Det är lätt att säga när man sitter hemma och läser God tolksed. Det är betydligt svårare när man sitter mitt i ett samtal där konsekvenserna för människorna framför en är mycket stora.

Och just därför behövs regeln.

3. Lämplighet och kompetens: kan jag faktiskt klara just det här uppdraget?

Enligt God tolksed och Kammarkollegiets tolkföreskrifter ska en auktoriserad tolk bedöma sin lämplighet för uppdraget. Om uppdraget inte kan utföras på ett tillfredsställande sätt ska tolken avsäga sig det. Det gäller inte bara innan man tackar ja. Bristande kompetens kan också visa sig först när uppdraget har börjat.

För mig betyder det i praktiken att jag inför varje uppdrag behöver ställa samma fråga till mig själv:

Har jag tillräcklig kompetens för att klara just det här?

Jag har till exempel tolkat säkerhetsmål på Migrationsverket. Där fick telefonen inte följa med in utan skulle låsas in i ett skåp. Samtalen kunde vara komplicerade och innehålla mycket prima vista-tolkning av dokument.

Inför varje sådant uppdrag behövde jag göra en bedömning: är det här svårt, eller är det faktiskt för svårt för mig?

Som auktoriserad tolk bedömde jag att det var uppdrag jag kunde klara. Men det betydde inte att jag kunde allt på förhand.

Jag tog med mig en stor Norstedtsordbok varje gång. Den vägde säkert tre kilo. Jag lade fram den på bordet ganska stolt, fullt synlig för alla inblandade.

För mig säger det något viktigt om yrket.

Tolken måste inte kunna allt. Men tolken måste vara medveten om vad hen inte kan och ha förberett sig så gott det går.

Och ibland kan ett uppdrag ligga långt utanför det man brukar arbeta med. Tänk att du en dag får ett uppdrag vid en sjödomstol, eller inom något annat extremt specialiserat område. Usch!

Då blir frågan om den egna kompetensen väldigt konkret.

Att vara auktoriserad betyder inte att man automatiskt behärskar terminologin inom varje tänkbart område. Det betyder bland annat att man måste kunna bedöma vad man klarar, vad man behöver förbereda och när ett uppdrag faktiskt ligger utanför den egna kompetensen.

Professionalism handlar alltså inte om att kunna allt. Den handlar också om att känna sina gränser och ta ansvar för dem.

4. Tolkningsteknik: kontakttolkning, dialogtolkning och olika sätt att tolka

Tolketik handlar om hur tolken ska agera. Tolkningsteknik handlar om hur själva tolkningen genomförs.

Här finns flera begrepp som är lätta att blanda ihop.

Kontakttolkning är en benämning som länge har använts i Sverige för tolkning i bland annat myndigheter, sjukvård, socialtjänst och rättsväsende. Begreppet används fortfarande, även om man i dag också talar om exempelvis tolkning i offentlig sektor.

Dialogtolkning beskriver tolkning i samtalsliknande situationer där två eller flera personer kommunicerar genom en tolk. Sådan tolkning förekommer typiskt inom exempelvis sjukvård, socialtjänst och rättsväsende. Begreppen kontakttolkning och dialogtolkning ligger därför nära varandra, men dialogtolkning är ett bredare begrepp.

Sedan finns olika tolkningstekniker, alltså olika sätt att faktiskt genomföra tolkningen.

Vid konsekutivtolkning lyssnar tolken först på ett yttrande eller en del av ett yttrande och återger det därefter. Inom dialogtolkning handlar det ofta om relativt korta avsnitt och växling mellan parterna.

Vid simultantolkning återger tolken det som sägs samtidigt som talaren fortsätter att tala.

Viskningstolkning är en form av simultantolkning där tolken återger talet lågmält för en eller ett fåtal personer.

Och prima vista-tolkning innebär tolkning från text till tal: tolken läser en skriven text på ett språk och återger den muntligt på ett annat.

Det sistnämnda var precis det jag gjorde under uppdragen på Migrationsverket när dokument behövde återges muntligt direkt under samtalet.

I mitt material finns frågan:

Vilken tolkningsteknik innebär att tolken muntligt återger innehållet i en skriftlig text på ett annat språk?

Rätt svar är prima vista-tolkning.

Det är alltså bra att kunna skilja på vilken typ av tolksituation man befinner sig i och vilken teknik man använder för att genomföra tolkningen. Samma dialog kan till exempel innehålla både kort konsekutivtolkning, viskningstolkning och prima vista-tolkning.

5. Jäv: det räcker inte att du själv tycker att du kan vara neutral

Jäv blandas ibland ihop med neutralitet, men det är inte riktigt samma sak.

Neutralitet handlar om hur tolken agerar.

Jäv handlar om omständigheter kring tolken och uppdraget som kan göra att förtroendet för tolkens opartiskhet eller självständighet rubbas.

Den centrala bestämmelsen för auktoriserade tolkar finns i 9 § förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare. Där anges att en auktoriserad tolk ska avböja ett uppdrag om det finns särskilda omständigheter som kan rubba förtroendet för opartiskheten eller självständigheten.

Det är därför inte tillräckligt att tänka:

”Jag känner personen, men jag är professionell. Jag klarar det.”

Frågan handlar inte bara om vad du själv tror att du klarar.

Tänk att du kommer till ett uppdrag och upptäcker att personen du ska tolka för är någon du känner. Kanske inte en nära vän. Kanske en tidigare arbetskamrat, någon från samma förening eller en person vars familj du känner.

Du kanske är helt övertygad om att det inte kommer att påverka din tolkning.

Men den relevanta frågan är också:

Kan omständigheten göra att någon av parterna får anledning att ifrågasätta min opartiskhet?

I God tolksed tas också konkreta jävsrisker upp, till exempel om tolken själv eller en nära släkting berörs av ärendet eller om tolken är ekonomiskt beroende av någon av parterna. I mitt material finns både frågor om sådana situationer och en särskild fråga om vilken författning jävsbestämmelsen för auktoriserade tolkar finns i. Rätt svar är förordningen (1985:613).

Det här är ett bra exempel på varför det är viktigt att inte bara lära sig ordet jäv, utan också förstå var regeln finns och vad den skyddar.

Den skyddar förtroendet för tolken.

6. Tystnadsplikt: vilken lag gäller egentligen?

Tystnadsplikten är kanske det område där det är allra lättast att lära sig en förenklad regel:

”Tolken har tystnadsplikt.”

Det är sant, men inför auktorisationsprovet räcker det inte.

Du behöver också förstå vilket regelverk som gäller i olika situationer.

När tolken arbetar i det allmännas verksamhet

Lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare säger uttryckligen att i det allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretesslagen i stället.

Det betyder till exempel att en tolk som genom ett uppdrag deltar i en myndighets verksamhet kan omfattas av de sekretessregler som gäller där. Det är inte beroende av att tolken är anställd av myndigheten eller ens auktoriserad.

När en auktoriserad tolk däremot anlitas utanför det allmännas verksamhet kan lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare vara den lag som reglerar tystnadsplikten.

Därför är följande fråga så viktig:

I vilken situation regleras en auktoriserad tolks tystnadsplikt av lagen (1975:689), snarare än av offentlighets- och sekretesslagen?

I mitt material är rätt svar:

När tolken anlitas av en privat aktör utanför det allmännas verksamhet.

Tystnadsplikt gäller också mot tolkanvändaren

Tystnadsplikt handlar inte bara om vad du berättar hemma, för vänner eller för andra tolkar.

Tänk dig att du sitter i väntrummet tillsammans med personen du ska tolka för. Innan mötet börjar berättar personen något om sin familj eller sin situation.

Sedan går ni in till myndighetspersonen, som frågar dig:

”Vad sa personen till dig där ute?”

Du ska inte börja återberätta samtalet bara för att det är myndighetspersonen som har beställt tolken.

Tolkens uppgift är inte att rapportera till den som bokat uppdraget.

Om personen vill föra fram informationen till myndigheten får den sägas i samtalet, och då tolkar du den.

Efter några år i yrket bär man på väldigt många människors berättelser. Men de berättelserna är inte våra att använda eller föra vidare.

Tystnadsplikten är inte absolut

Här kommer ytterligare en viktig juridisk detalj.

I lagen (1975:689) står att tolken inte får ”obehörigen” röja vissa uppgifter. Ordet är viktigt.

I God tolksed förklaras att det markerar att tystnadsplikten inte gäller utan undantag. Det kan finnas situationer där det finns en rättslig skyldighet att lämna en uppgift.

Ett exempel är skyldigheten att avslöja vissa särskilt angivna allvarliga brott som är förestående eller pågår. Bestämmelser om underlåtenhet att avslöja sådana brott finns i 23 kap. 6 § brottsbalken.

Ett annat område är vittnesplikt.

En tolk som kallas som vittne kan som huvudregel behöva lämna uppgifter även om de annars omfattas av tystnadsplikt. Men även där finns undantag. I rättegångsbalken finns regler som innebär att man inte kan kringgå ett frågeförbud genom att i stället höra den tolk som under tystnadsplikt har biträtt den person som själv inte får höras om det aktuella förhållandet.

Det är därför påståendet ”en tolk får aldrig berätta något” blir för enkelt.

Det man behöver kunna är snarare:

Vilken tystnadsplikt gäller i den här situationen? Vilket regelverk styr? Finns det ett rättsligt undantag eller en skyldighet att lämna uppgiften?

Det är en helt annan nivå av förståelse.

Sex områden, men samma grundfråga

De sex områdena kan först se ganska olika ut.

Vad är God tolksed? Är jag kompetent för uppdraget? Är jag neutral? Vilken tolkningsteknik använder jag? Är jag jävig? Vilken tystnadsplikt gäller?

Men egentligen leder de tillbaka till samma fråga:

Vad innebär det att ta ansvar för sin roll som tolk?

Ibland betyder det att återge något man själv tycker är hemskt eller orättvist utan att lägga sig i.

Ibland betyder det att säga nej till ett uppdrag man inte behärskar.

Ibland betyder det att kunna välja och känna igen rätt tolkningsteknik.

Ibland betyder det att berätta att man känner en av parterna, trots att man själv är övertygad om att man skulle kunna vara neutral.

Och ibland betyder det att någon frågar vad som sades i väntrummet och man helt enkelt inte berättar.

Det är därför jag tycker att tolketik och tolkningsteknik blir mycket lättare att förstå när reglerna och begreppen kopplas till verkliga situationer.

Det här är inte sex saker att memorera för ett prov. Det är delar av samma yrkesroll.

Nästa steg blir att testa just de här sex områdena i sex frågor, en fråga per område, med förklaring efter varje rättning.

Testa de sex områdena i ett tolketikstest

Gör ett tolketikstest med 6 frågor inom de sex områdena ovan. Du får resultat, rätt svar och förklaringar efter rättningen.

Gör tolketikstestet

Källor

Kammarkollegiet. God tolksed – Kammarkollegiets råd till auktoriserade tolkar. 2019. Vägledning med råd och kommentarer om den auktoriserade tolkens yrkesutövning. Hämtat 2026.

Kammarkollegiet. Kammarkollegiets tolkföreskrifter, KAMFS 2025:1. Innehåller de nu gällande bestämmelserna om bland annat lämplighet, yrkesmässigt uppträdande, korrekt återgivning, neutralitet, tolkens roll och användning av information. Föreskrifterna gäller från den 1 januari 2026. Hämtat 2026.

Förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare. Innehåller bland annat skyldigheten att iaktta god tolksed och bestämmelsen om opartiskhet och självständighet. Hämtat 2026.

Lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare. Reglerar tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare och anger att offentlighets- och sekretesslagen tillämpas i det allmännas verksamhet. Hämtat 2026.

Brottsbalken (1962:700), 23 kap. 6 §. Bestämmelser om underlåtenhet att avslöja eller förhindra vissa särskilt angivna brott. Hämtat 2026.

Rättegångsbalken (1942:740), 36 kap. Bestämmelser om vittnesplikt och begränsningar i möjligheten att höra den som under tystnadsplikt har biträtt med tolkning eller översättning. Hämtat 2026.

SOU 2018:83. Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk. Behandlar bland annat begreppen kontakttolkning, dialogtolkning, konsekutivtolkning och prima vista-tolkning. Hämtat 2026.

Stockholms universitet, Tolk- och översättarinstitutet. Utbildningsmaterial och kursplaner för tolkning. Behandlar bland annat dialogtolkning, kort konsekutivtolkning, simultan viskningstolkning och tolkning från text till tal, prima vista-tolkning. Hämtat 2026.